
Efter en snabb frukost begav sig Lanky och Tibö till tomtens bibliotek dÀr Gordot nervöst vÀntade pÄ dem.
"Katten fÄngade musen!" sa Gordot. "Jag satte henne i en bur. Hon Àr livrÀdd, den stackaren."
De tre Àlvorna gick mot en liten bur som vaktades av den svarta katten, som verkade mycket stolt. Tibö tackade honom och lovade honom en specialmÄltid med rÄ fisk.
"SĂ„, Ă€r det du som knaprar pĂ„ barnböckerna?" frĂ„gade Lanky musen. "Ăr detta en ny grej i tomtens by? Har ni möss börjat Ă€ta papper nu?"
Musen sÄg skyldig ut och verkade förstenad. Hon började pipa.
"Hon ser ut som om hon försöker prata med oss", sa Tibö, "men jag förstÄr inte ett ord av vad hon sÀger."
"Vi tar henne till en Holhooja-alv", sa Lanky. "De vet hur man kommunicerar med djur. De kommer att förstÄ vad hon försöker berÀtta för oss."
Lanky och Tibö tog med musen till en gammal Holhooja-alv som var upptagen med att mata renarna i ladugÄrden. De berÀttade för honom om situationen pÄ biblioteket. Den gamle Àlven gick in i ett avlÀgset hörn av ladan för att prata enskilt med musen. En stund senare kom han tillbaka till dem.
"Ni trodde att ni hade problem med en mus", förklarade den gamle Àlven och log. "Men det verkar som om ni har en alv-situation istÀllet."
"Vad menar du?" frÄgade Lanky.
"Du borde sÀga Ät tomten Gordot att sluta Àta tomtemors kakor under sitt skift", sa den gamla tomten. "Han sprider söta smulor pÄ böckerna med sina fingrar, vilket gör dem oemotstÄndliga för musen. Hon vill ocksÄ att du ska veta att hon Àr mycket ledsen för den skada hon orsakat."
"Jag visste att Gordot hade nÄgot med det hÀr att göra!" utbrast Lanky. "SÀg till musen att hon mÄste stanna i ladan frÄn och med nu och att hon inte fÄr gÄ till biblioteket igen."
Lanky och Tibö tackade den gamla Àlvan och gick tillbaka till Gordot, som Ät frukost innan han skulle sova resten av dagen. Lanky förebrÄdde honom:
"Du vet vÀl att det Àr förbjudet att Àta i biblioteket! Barnböckerna Àr mycket viktiga. De mÄste behandlas varsamt."
"Men sockret hjÀlper mig att hÄlla mig vaken under de lÄnga och ensamma nattskiftena", grÀt Gordot.
"DÄ kommer du inte att arbeta ensam pÄ nÀtterna lÀngre", sa Lanky. "Jag ska be en annan Àlva att arbeta det skiftet med dig. Och om du behöver en mellanmÄlspaus mÄste du gÄ ut ur biblioteket."
"Jag lovar", svarade en ledsen Gordot. "Jag ska ocksÄ hjÀlpa till att laga böckerna som blev uppÀtna av musen."
Alven Gordot höll sitt löfte. Han Ät aldrig mer kakor nÀr han arbetade. Ibland, under nattskiftet, kunde han och hans kollega se silhuetten av en svart katt som vakade över hyllorna i tomtens bibliotek.